Barnbärande och missnöjda barn

Att ett litet barn är missnöjt och gråter eller skriker i ett bärdon är vanligt, och som förälder kan man kanske bli frustrerad över detta då det ska vara SÅ bra att bära nära. Det är dock ytterst sällan det beror på bärsjalen eller bärselen i sig, bara att barnet kanske har ett behov som inte tillgodoses för stunden. För att visa sitt missnöje så kommunicerar barnet med gråt och/eller skrik. Ibland kan det tyvärr vara så att man som förälder inte kan tillgodose behovet eller komma tillrätta med ett problem, särskilt om det gäller exempelvis kvällsoro eller kolik.

Nedan beskrivs lite olika anledningar som gör att barnet kanske är missnöjd/gråter/skriker, samt vad man kan försöka göra åt det.

MAGONT/LUFT I MAGEN/KRÄKNINGAR/SJUKDOMSTILLSTÅND
Väldigt små bebisar får ofta ont i magen av olika anledningar och en grodposition kan, beroende på var i magen problemet sitter antingen hjälpa eller stjälpa situationen. Sitter problemet längre ner i tarmarna, och det kanske är mycket pruttar och avföring ”på tvären” så kan en grodposition hjälpa till att skumpa ner det. Många föräldrar kan vittna om att när ett barn tas ut bärdonet så blir det prutt- och/eller bajsfest i blöjan. Sitter magontet högre upp på grund av exempelvis övermatning, bröstmjölksersättning som omsätts långsammare än bröstmjölk, reflux , luft i magsäcken vid matning (vanligt vid exempelvis kraftig utdrivning, överproduktion av mjölk, kort tungband, eller andra tillstånd som försvårar för barnet att få en tätslutande kontakt med bröstet/flaskan) eller en för tight blöja kan en djup grodposition istället förvärra symtomen. Barnet kanske kräks, skriker högre och spjärnar emot. När barnet är runt tre veckor börjar också tarmarna mogna, och mjölken har nästan helt gått över från råmjölk till vanlig mjölk vilket gör att magen ställer om sig och kan ge lite obehag.

Vad man kan pröva:
– Om barnet verkar ha lite pruttar/avföring på tvären så är det bra att försöka gunga försiktigt upp och ner, antingen på stående fot eller på exempelvis en pilatesboll. Se till att barnet har bra stöd för huvud/nacke – stötta helst upp med en hand.

– Lätta på blöjans resår. En bra liknelse brukar vara hur det känns för oss att sitta på huk i ett par tighta jeans. 

– Vänta en stund efter att barnet ammats/flaskmatats, så att maginnehållet får hinna sjunka undan lite. Rapa barnet.  

– Låt barnet ha en mycket grundare position. Knäna kan vara i höjd med rumpan eller kanske till och med lite lägre än rumpan för att minska trycket på magen. Man kan också testa positionen ”seated sideways” i trikåsjal eller vävd sjal, där barnet sitter med sidan mot bäraren. På så sätt blir det nästan inget tryck alls på magen. 

– Grodhålla barnet över exempelvis en potta, handfatet eller liknande för att underlätta för barnet att prutta eller tömma tarmen. Läs gärna mer om elimination communication eller babypottning på Blöjupproret.  

– Bära i armarna. 

BEHÖVA UTRÄTTA SINA BEHOV
Ett litet barn kissar och bajsar väldigt ofta, och en del barn kan/vill inte uträtta sina behov när de bärs utav någon, andra barn kan ha svårt när de sitter i grodposition att tömma tarmen eller blåsan. Ett barn med snopp kan också ha fysiska svårigheter att exempelvis kissa om sjaltyg/sele ligger och trycker mot skrevet.

Vad man kan pröva:
– Ta ur barnet ur bärdonet och se om hen sköter sina behov. 

Grodhåll barnet över exempelvis en potta, handfatet eller liknande för att underlätta för barnet att prutta eller tömma tarmen. Läs gärna mer om elimination communication eller babypottning på Blöjupproret.

HUNGER
Barnet kan vara missnöjt för att det känner hunger. Är det den ammande föräldern som bär så luktar det ofta ”mat” och barnet vill amma. Att amma i början är ett heltidsarbete, och det är inget konstigt att barnet vill sitta fast i bröstet den första tiden, och det är viktigt att barnet också får göra det för att främja en fortsatt god mjölkproduktion. Om man flaskmatar sitt barn kan det vara så att barnet håller sig mätt längre, men det kan finnas en risk att barnet får magont istället då bröstmjölksersättning tar längre tid att smälta. Att köra med lyhörd flaskmatning kan vara skonsammare för barnets mage. Det går alldeles utmärkt att erbjuda både bröst och flaska i sitt bärdon – oavsett om det är en trikåsjal, vävd sjal eller en bärsele.

Vad man kan pröva:
– Ta ur barnet och mata hen, om det är det som fungerar bäst för er.

– Om du ammar och har så kallade ”flexiboobs” så kan du helt enkelt fiska upp bröstet och erbjuda det till barnet.

– Om du bär i trikåsjal så kan du lägga barnet på sidan i ena kryssdelen och stötta upp barnets huvud samt kropp med en arm. Du kan också testa knytet ”Pocket Wrap Double Hammock” för att enkelt kunna luta barnet åt ena sidan efter att det yttersta lagret är nerdraget.

– Om du bär i vävd sjal med knytet Front Wrap Cross Carry kan du försiktigt knyta upp i midjan och förlänga knytet lite så att barnet kommer längre ner i brösthöjd. Sen får man lyfta barnet, spänna om lite och knyta om på ryggen. Du kan också testa att bära barnet med avsluten ”tied under bum” eller med en så kallad slipknot (löpknut) vid axeln för att enkelt kunna hissa ner/upp barnet.

– Om du bär i bärsele så kan du försiktigt släppa på midjebältet och axelbanden så att barnet hamnar längre ner i lagom brösthöjd samt vrider midjebältet lite åt endera sidan.

– Om du flaskmatar ditt barn rekommenderar jag att du löser upp bärdonet litegrann så att barnet kan få en halvliggande ställning där ni kan få ögonkontakt under matningstillfället.

– Oavsett om du ger ditt barn bröstet eller flaskan i ett bärdon så skall koncentrationen finnas på barnet och barnets luftvägar. Att mata barn i bärdon är aldrig handsfree!

KVÄLLSORO/KOLIK
Väldigt många små barn lider av så kallad kvällsoro, där barnet inte verkar bli nöjd av någonting oavsett om man byter blöja, ändrar bärställning, matar eller har barnet direkt i famnen. Det är svårt att säga vad detta beror på, mer än att det är vanligt och ”hör till”. En del barn lugnar sig i ett bärdon, andra fortsätter knorra men sitter lugnt i bärdonet, andra fortsätter skrika. Gällande spädbarnskolik är det tyvärr ibland bara att vänta ut. Även om barnet skriker i ett bärdon/i armarna så kan närheten ge trygghet och lugn.

Vad du kan pröva:
– Läs tipsen från Vårdguiden 1177: Spädbarnskolik 

– Prata lugnande med barnet. Fortsätt bära om du tror att barnet mår bra av det. 

– Använd öronproppar. Du är INTE en sämre förälder för det. Det hjälper istället till att förlänga din uthållighet i en jobbig situation och skyddar din hörsel 

– Avlasta varandra som föräldrar. 

– Byt miljö. En del barn blir lugnare av att komma ut.

TEMPERATUR/OBEHAG/POSITION I BÄRDON
Ett barn kan visa missnöje när det är för kallt/varmt. Hur mycket man ska klä av/på barnet är någonting man lär sig efter hand. Ett barn kan också bli ledsen om det känner obehag av själva bärdonet, exempelvis att sjaltyg skär in i knävecken eller att barnet blir mer ”hängande” i knävecken och inte får någon stöttning av tyget under rumpan eller att en bärsele är för brett för barnets föredragna position och ”tvingar” isär knäna. Likaså kan ett barn bli missnöjt om knäna tvingas ihop när barnet själv föredrar en bredare position. Även långa bärstunder kan göra att barnet plötsligt ”vaknar till” och skriker till, vilket egentligen inte är så konstigt. Sitter vi i en och samma position utan möjlighet att röra på sig särskilt mycket så blir vi stela, får kanske lite somnade extremiteter och vid rörelse så kommer den där stickande känslan.

Vad du kan pröva:
– Känn efter i barnets nacke eller på fötterna om hen verkar väldigt varm eller kall. Sätt på/ta av exempelvis strumpor. 

– Är barnet väldigt varmt så ta ur barnet ur bärdonet. Bär du i trikåsjal så kan du dra ner det översta lagret för att få det lite luftigare, men kan därför behöva stötta upp barnet lite med en hand. Läs också om ATT BÄRA BARN UNDER VARMA DAGAR

– Är barnet kallt, så kan du drapera dig och barnet med exempelvis en filt eller ett bärskydd. Vill du skydda bättre mot väder och vind så kan man införskaffa en bärtröja eller bärjacka som är anpassad för att bära barnet innanför jackan. 

– Är man orolig för att sjaltyg skär in i eller sitter för hårt under knävecken kan man ta ett finger längst med låret och töja ut tyget vid knävecken. Eventuellt kan man behöva knyta om sjalen för att barnet ska få mer stöd under rumpan. 

– Anpassa alltid ett bärdon efter barnets föredragna position! Aldrig tvärtom. Detta gör att en del bärselar som är till för nyfödda tyvärr är lite för stora, och personlig erfarenhet är att barnet växer i dem först efter några veckor.

– Ändra barnets position i bärdonet litegrann med jämna mellanrum för att undvika exempelvis somnade fötter/händer.

MOTORISK UTVECKLING
Även om de nyfödda är ömtåliga och ganska lealösa så börjar deras motoriska utveckling redan när de fötts. Många kan redan från start lyfta huvudet och slänga med det, och en del är för starka för sitt eget bästa. Ibland kan de små bebisarna vara väldigt missnöjda med att ha huvudet instoppat någonstans i vaket tillstånd. När barnet är runt 2-3 veckor börjar det söka mer kontakt, och även om barn i den åldern är väldigt närsynta så reagerar de på ansikten som är nära, på ljud och röster och söker sig till detta med blicken.

När en bebis är runt 2-3 månader gammalt kan man se en tendens till att det aktivt vill börja se sig mer omkring, vrider på sig och kan bete sig rastlöst eller vara missnöjd i ett bärdon eller armarna. Runt 4-6 månader brukar många barn vara väldigt nyfikna på omvärlden och det är också runt denna tid som man kan börja bära på höften, och lite senare, framåtvänt. En del barn vill börja ha en eller båda armarna utanför, till den bärandes förtret.

Vad du kan pröva:
– Ha spädbarnets huvud ”fritt” från stöd i bärsjal, och stötta istället med handen när barnet är vaket. Ett utmärkt tillfälle att kommunicera med sitt barn. Huvudet kan sedan stöttas upp med sjalen igen när barnet kommer till ro.

– Man kan rulla in en liten trasa i översta delen av sjalen som ett stöd för huvudet. Viktigt att det inte ligger och trycker på barnets nacke!

– Den mindre bebisen på 2-3 månader kan med försiktighet sättas mer åt sidan på bärarens kropp, men inte direkt på höften. Vill barnet redan nu ha en arm utanför, så går det bra så länge den som bär stöttar upp med sin hand vid huvud/nacke. Ett utmärkt sätt att låta barnet utveckla och träna sin motorik och styrka. 

– Den större bebisen på 4-6 månader kan, beroende på sin motoriska utveckling, börja sitta på höften i bärsjal/bärsele samt ha en eller båda armarna utanför. Bäraren får vid behov stötta upp barnet när det behövs. Detta respekterar barnets motoriska utveckling samt barnets vilja, men kan bli tyngre för den som bär. 

– När barnet själv kan hålla uppe sin överkropp och är stadig i nacken kan framåtvänt bärande i bärsjal eller bärsele vara aktuellt. Framåtvänt bärande är endast till för vakna och aktiva barn. Som bärande person behöver man vara uppmärksam på när barnet inte längre är aktivt och känslomässigt engagerad, då är det dags att vända barnet inåt igen. Ett barn får ALDRIG sova framåtvänt.

– Använd hipseat, om barnet vill ha större rörelsefrihet. Det går även att göra ett enklare hipseat av exempelvis en vävd sjal eller bärsele.

Det finns såklart fler anledningar till att ett barn kan vara missnöjt, och ibland är det så att barnet inte vill ”sitta fast” utan föredrar att bäras i armarna eller vara i barnvagnen.

0 kommentarer på “Barnbärande och missnöjda barn

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: